Ett uns sundhet bland all galenskap

Jag fortsätter på temat budgetshopping. Idag togs det till nya höjder: Mammons tempel, shoppingens ultimata högborg. Ullared -Detta h-lvete på jorden!

Jag har varit där förr, men glömmer mellan varven bort hur jobbigt det faktiskt är. Jo, nu är vi uppbunkrade på diskmedel, tvål, bindor, konserver och så vidare och jag skulle ljuga om jag sa att julklappshandeln inte var inledd, men det verkar gälla en stor del av sydsveriges befolkning också nu. Det var hur mycket folk som helst där! Till slut tröttnade jag och slog mig ner med en samling manliga pensionärer i ett hörn av jättevaruhuset. Jag misstänker starkt att deras fruar, liksom min mor och hennes väninna, glatt knatade runt jämförandes priser på stålull och prejade andra tanter.

Flera gånger blev jag förvånad över hur trevlig personalen på Ullared är. De svarade (och visste alltid svaret) på mina frågor om var finns det och det? Hur hittar jag en sån? Dessutom idel leenden och försynta "Ursäkta" när de kom med sina gaffelvagnar och pallar med varor. Detta gjorde ju att jag blev ofantligt lycklig när jag insåg att det i alla fall finns en bitter person som jobbar där. Man kan ju inte låta bli att undra om denna skylten uppskattades av ledningen?