Omöjlig att behaga

Ibland vet jag bara inte vad jag ska göra. En nyanländ gäst på jobbet förklarade nyligen på knackig engelska att förra gången han var i Göteborg var han på en så trevlig italiensk restaurang. Vart låg den, undrade han. Min inte helt onaturliga fråga var naturligtvis: vad hette den? Det kom han inte ihåg. Eventuellt var det ett E i namnet, men troligtvis inte i början. Jag tänkte att han kanske kom ihåg på vilken gata den låg och fick då svaret: nej, men ungefär här, vid centralstationen. Samtidigt pekade han på Järntorget på kartan framför oss. Tämligen långt bort från något tåg. Ungefär här började diskussionen spåra ur. Jag radade vänligt upp alla italienska restauranger i centrum som jag kunde komma på, men mannen blev arg över att jag inte förstod vilken krog han menade och gick surt därifrån. Jaha...